Arg och ledsen.

Har verkligen försökt att komma övre Mikael. Har verkligen försökt att älska Andreas. Inget av det har lyckats. Har tänkt på Mikael varje dag. När vi planerade utgång i helgen så fick jag panik. På  ett sätt så ville jag så gärna träffa honom och på ett sätt så ville jag inte se honom. Det blev det sista alternativet. Och det får kännas som det känns. Istället träffade jag Joakim. På ett sätt så är han lite av en "nödlösning" just nu. Det låter skitdumt men jag vet att jag kan få honom. Fast han har berättt att han inte tänder på mig och berättat att jag inte har något mer att hämta. Och jag har egentligen inget mer att hämta men spänningen överväger det mesta. Ialla fall så skulle han ringa på vägen hem, men det gjorde han inte, Jag ringde 2 ggr men han tryckte av samtalet. Förmodligen napp på någon annan brud. Svartsjuk? Ja lite. Men är glad att jag inte vet vadMikael gör. Sjukt jobbigt det här. Vågar kanske ringa Joakim i veckan? Eller så väntar jag på rätt tillfälle. Igen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0